Onyx - Katrineholms IBF 6 - 5 (1-0, 2-3, 3-2)
24/4 17:45, Björkestahallen
DM-match

Referat:
Final i DM mellan två lag som aldrig tidigare mötts. Katrineholm går runt på 9 utespelare, medan vi har 12.

Första perioden:
Det verkar vara två trötta lag ute på planen. Inget vårdat spel, långsamt tempo och osäkerhet präglar matchen i hela första perioden. Endast ett mål faller, och skönt nog är det vi som gör det. Vissa i laget visar tydliga tecken på nervositet, medan andra är förbannade. En salig blandning både spel- och känslomässigt i truppen så här långt.

Andra perioden:
Vi pratar om att hitta glädjen, att få igång benen och att våga vara vinnare inför andra perioden, men inget av detta ger någon effekt alls, utan istället fortsätter vi vara osäkra i agerandet, vi vet inte när vi skall kliva, och när vi ska backa. Detta leder till att Katrineholm lyckas vända på matchen, och vid ställningen 2-1 i Katrineholms favör, sker det jag anser vara matchavgörande. Katrineholm får straff, men Gurra lyckas rädda på ett mästerligt sätt, och helt plötsligt får vi lite tändvätska. Vi glimrar till i spelet för en stund, och när vi spelar i närheten av den potential detta lag besitter, kan ingenting stoppa oss. Återigen vänder vi tillbaka matchen till våran favör. Trots denna lilla tempoökning, lyckas vi komma tillbaka till vårat passiva, osäkra spel, och innan periodens slut kan Katrineholm kvittera. Spännande inför slutakten.

Tredje perioden:
Vi har gått ner på två kedjor för att få igång grabbarna, men detta har inte gett effekt. Trots mängder av försök att få grabbarna att växa, agerar vissa fortsatt mycket oroligt, och det börjas gnällas på varandra och domaren. Stämningen i båset är katastrofal, och på planen speglar detta sig genom att alla skall göra saker och ting på egen hand.Vi uppmanar till lugn hela tiden. Det är mycket tydligt hur viktig denna match är. Katrineholm tillåts ta ledningen igen, men trots detta viker vi inte ner oss, utan fortsätter kämpa, vilket är mycket skönt. Vi får även till både kvittering och vändning. Nu leder vi med 5-4 och bara några minuter återstår. Nervositeten är total hos de flesta både i båset, på planen och på läktaren. Katrineholm får till en kvittering, och med en minut kvar väljer vi att ta en time-out, för att få till en sista forcering för att knipa guldet innan förlängning, där allt kan hända. Vi väljer att spela med de fem bästa för dagen, så Ozkar får kliva ner från centerposition till back, för att få till det. Dessa fem herrar skall försöka bli hjältar, men tiden rinner iväg och vi får inte riktigt det tryck vi önskar. Helt plötsligt lyckas dock Wille komma in i banan, i bra skottläge, och det skottet, med 7 sekunder kvar på matchen, letar sig in, rakt upp i krysset, och glädjen i båset är total. Gåshuden reser sig och känslan av att sväva på moln infinner sig. Vi lyckas hålla undan och får stå som segrare i Dm för pojkar 96, anno 2010. Vilken känsla!

Tack för allt grabbar, Stiffe, Niclas och Anders. Jag är ruskigt stolt över allas insatser under detta DM i både gruppspelet och slutspelet. Tack alla föräldrar för det fina stödet!

Domare:
Publik:
Skott: